När vi pratar om vin, och i synnerhet om dyrt vin, drar sig många appellationen Bordeaux till minnes, även om vi inte riktigt vet exakt vad det är. En stad? En appellation (vad är ens en appellation?)? En region? Ett landskap?
Det kanske inte spelar så stor roll, men den som vill veta lite mer och kunna briljera med sina Bordeaux-kunskaper bör läsa vidare. I denna artikel kommer vi fördjupa oss i vad som gör Bordeaux-appellationen, staden och vinområdet (ja, det är alla tre!) så unik. Det är naturligtvis fyllt med fina slott, herrgårdar och vingårdar, men har också ett unikt klimat och landskap som gjort det omöjliga möjligt.
Vill du läsa mer om Bordeaux-blandning eller Bordeaux-blend så förklarar Seevines vinpedagog Mary Gorman-McAdams mycket bra vad begreppet Bordeaux-blandning egentligen innebär.
Längs Atlantens kust sveper golfströmmens varma vindar in över västkusten i Frankrike och ungefär i mitten av landets västkust mynnar floden Gironde. Det är längs denna flod, som löper sydöst inåt landet, som vinområden som St-Estèphe, Médoc, Pauillac, Graves och St-Emilion ligger.
Några av världens dyraste viner växer på rankor som vetter mot floden, vars dränering har givit landområdet ett unikt och eftertraktat klimat för vinodling. Om vi följer floden längs kusten motströms in över landet kommer den ganska snart dela sig i två: Dordogne och Garonne.
Mittemellan dessa förgreningar bildas ett landområde (kallat Entre-Deux-Mers) som är omringat av två bifloder alltså, och har ett utmärkt klimat för bättre vita viner.
Jag vill inte påstå att det har uppstått en batalj mellan de vinhus – Châteaux - på västra och östra sidan om flodbanken, men det finns stora skillnader som man brukar talas om.
Vilka som gör de bästa vinerna blir därför en smaksak och upp till bedömaren. Båda sidor gör viner av yttersta kvalitet, betingar dyraste priserna per flaska som världen skådat, och uppehåller dessutom kvaliteten över sekler.
På den västra sidan om Gironde och Garonne-floden hittar vi staden Bordeaux, som naturligtvis är huvudstaden i distriktet.
Norr om staden, halvvägs ner längs floden ut mot Atlanten hittar vi vinområden som Médoc, St-Julien, Margaux, Listrac och St-Estèphe. Det vill säga, platser för några av de största vinhusen i världen, som vi känner till just därav.
Längre söderut, förbi staden Bordeaux hittar vi världens mest kända sötvinsdistrikt - Sauternes. I områdena Sauternes och Barsac görs nästan uteslutande viner på druvan Sémillon som får mogna länge på rankorna och drabbas av ädelröta.
Detta är ett slags svampangrepp på druvan som gör att den tappar vätska och blir istället väldigt druvsockerkoncentrerad.
Längre österut, dit bifloden Dordogne går, finns inga s.k. Grand Cru-gårdar (mer om cru-klassificering nedan), men väl många stora namn och dessutom ett annat inlandsklimat med annorlunda jordar. Därmed också något särskiljande viner från vänstra sidan.
Du kanske har hört om Pomerol, Petrus-viner, St-Emilion eller staden Libourne. Alla odlare tycker såklart om sin vinstil bäst men hyser stor respekt åt dem på andra sidan floden, trots att vinerna de gör där är inte alls känns värda mödan för dem.
Missa inte: Regionerna St-Julien, St-Estèphe och Margaux
Året var 1855 när den klassiska och än idag stående klassificeringen av vingårdarna i Bordeaux gjordes. Det var världsutställningen i Paris som ägde rum då, som anordnade detta spektakel.
Indelningen byggde på ekonomiskt värde. Börshandlarna räknade ut värdet på vinerna från de olika vinslotten längs Médoc-remsan. Klassificeringen blev sedan femgradig, från Premier Grand Cru Classé till Cinquème Grand Cru Classé.
Denna indelning omfattar idag knappt 100 vinslott/vinhus, i ett distrikt som innehar Frankrikes största vinproduktion, med över 50 appellationer och 1000-tals vinbönder. Med andra ord kanske en inte ska stirra sig blind på denna gamla indelning.
Ett hett tips för att hitta prisvärda viner från Médoc med omnejd är att leta efter Cru bourgeois eller Cru artisan som är vinhus som varit omnämnda 1855, men som väl kan ha riktigt bra viner till en relativ ”billig” peng.
Médoc-remsan börjar uppströms nere vid staden Bordeaux och följer Girondefloden ca 80 km norrut, med en bredd på runt 10 km.
De bästa och största vinerna görs, passande nog, nära själva huvudstaden i vinområdet och ju längre norrut vi kommer, avtar den klassiska Bordeaux-känslan.
Tidigare kallade man t.o.m. de nordligaste Médoc-området för Bas-Médoc för att inte besudla den fina vinkulturen i söder. Där nere kallas det istället Haut-Médoc där de mest välrenommerade vinslotten (Premier Grand Cru Classé) ligger inbäddade i.
Château Mouton-Rotschild, Latour, Margaux. Lafite - dessa vinslott ligger dock inte i och klassas som Haut-Médoc. De kommer från de 6 berömda mindre kommunappellationerna inne i mer omfattande Haut-Médoc så att de inte ses som vilket slott som helst, eller hur?
Läs också: Cabernet Sauvignon - världens mest odlade druva
Mest kända druvan för Bordeaux är nog Cabernet Sauvignon och den odlas med fördel på västra sidan av floderna där druvorna mognar något senare.
Annars är den mest odlade druvan faktiskt Merlot som tar upp mer än hälften av all odlad areal. Cabernet Sauvignon har lättare att anpassa sig till skiftande klimat och lite svalare somrar t.ex.
Då Médoc ligger närmare Atlanten kan det ge svala nätter och sakta ner druvans mognad. Tack vare sin sena mognad och sena skördning klarar Cabernet Sauvignon av dessa skillnader exceptionellt bra.
Som tur är har Bordeaux väldigt många soltimmar, vilket är högst nödvändigt för denna annars stryktåliga druva. Annars får den en oangenäm bitter ton av paprikaskal och väldigt hårda tanniner.
Att göra ett blandvin på flera druvor är såklart vanligt och varje vinslott har stort fokus på att göra sina blandningar rätt år till år för att balansera upp vinets mognadskänsla, fyllighet, tannin, syra m.m.
Merlot har blivit allt vanligare på västra sidan men dominerar fortfarande främst öster om Dordognefloden. Andra druvor som används i Médoc är Cabernet Franc, Petit Verdot och lite Malbec.
Läs även: Olika druvor och Bordeaux-blandningar
När du kommit så här långt har du nog insett att Bordeaux inte är ett speciellt vin som alltid är detsamma. Det finns alltifrån lagringskrävande, stenhårda Cab-viner, till mjuka tillgängliga blends av Merlot och Malbec. Att inte glömma alla söta härliga viner och även de fylliga torra vita från mellan floderna – Entre-Deux-Mers.
Generellt kan vi säga att Bordeaux gör inga enkla lunchviner. Det är mycket smak, oftast med påtaglig tannin och torrhet. Med djupa smaker och en punch som gör att det krävs något att stoppa i munnen emellanåt.
Om vi kikar på Médoc kommer vi finna Cabernet Sauvignon-dominerade viner förstås. Och det är här man verkligen kan känna druvans riktiga uttryck tycker jag, och många med mig.
Det är en mäktig koncentration av mörka bär som kommer från druvaromen. Svarta vinbär i överflöd med inslag av mörka plommon och björnbär. Vinerna har oftast en bra mustig kryddig ton också med mycket torkad ört och pepprighet.
Fatlagringen ger en nyansering och lyfter vinerna otroligt bra. Framförallt de Cab-dominerade. Det ger både djup och längd till vinet, och bidrar med smaker som kaffe, choklad, cederträ och vanilj. Fatet är även viktigt för att runda av vinet och göra det lenare.
Vinerna i Médoc har på senaste decennierna behövt anpassa sig till konsumenten just med att bli mer lättillgängliga och inte bara göra sina viner avsedda för 20 års lagring (som ger samma effekt som längre fatlagring vad gäller rondör och mildrande av tannin).
Om du inte gillar viner med stor mörkfruktighet eller med relativt intensiv garvsyra/tannin som ger den där bombastiska men ändå torra munkänslan, då kanske det blir svårt med de röda vinerna från Bordeaux.
Annars är det väl värt att testa och det behöver inte kosta skjortan. Vinerna skall avnjutas väl luftade, gärna på karaff, och till smakrika maträtter där proteinet står i fokus. Med mycket tannin krävs mycket protein och gärna något lenande krämigt på tallriken.
Ett pangval till vin om du ska servera många härliga köttgrytor på höstkanten, eller till sommarens grillning när det vankas buffé på korv, oxfilé, flankstek m.m. Serveras med en rikligt örtkryddad potatiskaka och skysås.
Detta vin är gjort på 50% Merlot, 45% Cabernet Sauvignon och 5% Petit Verdot. Med en nyanserad, fruktig smak med fatkaraktär, inslag av svarta vinbär, plommon, kakao, korinter, kaffe och vanilj. Vinet passar ypperligt till rätter av mörkt kött. Prova exempelvis till filet mignon black and white med krämig potatispuré och sparris.
Vinet har en djup mörkröd färg, i vissa ljus är vinet nästan svart. Nyanserad, balanserad smak med rostad fatkaraktär, inslag av svarta vinbär, plommon, kakao, ceder och tobak. Detta Bordeaux-vin passar till rätter av lamm-, nöt och viltkött, exempelvis en krämig renskavsgryta med svamp.
Ett typiskt vin för Haut-Médoc. Nyanserad, fruktig smak med rostad fatkaraktär, inslag av svarta vinbär, plommon, tobak, kakao, kaffe och korinter. Serveras vid 18°C till rätter av mörkt kött. Vinet går att köpa i utvalda Systembolagets butiker.
Detta vin kommer till oss från Saint-Julien i Bordeaux. Stort fokus på mörka frukter, man hittar toner av körsbär, plommon, svarta vinbär och blåbär. Vi hittar även inslag av choklad, vanilj, tobak, kaffe och lakrits. Hög syra och en komplex smak.
Passar ypperligt till rätter av mörkt kött och fågel. Prova exempelvis till lammlägg med rödvin, vitlök och potatismos.
Denna fantastiska Bordeaux-blandning är gjord på 67% Cabernet Sauvignon och 33% Merlot. En nyanserad smak med rostad fatkaraktär, inslag av svarta vinbär, plommon, kaffe, kakao, ceder och peppar.
Serveras vid cirka 18°C till rätter av mörkt kött. Notera att detta vin är en ordervara.
Förutom dessa 5 bästa bordeauxvinerna vill vi även tipsa om ett vin från Frankrike som just nu finns på utvalda Systembolag Gérard Bertrand Corbières för endast 129 sek. Det är ett prisvärt vin som passar väldigt bra till grillat.
Köp nu: Överraska någon du tycker om med en spännande vinprovning
NYHETSBREV
SNABBLÄNKAR
TAYSTA